kanske var det jag som gjorde fel då jag föll från första början. jag kanske skulle ha stått emot och undvikit frestelsen. är jag den dåliga kamraten som kom ivägen för något vackert? kanske är de så att det alltid har funnits nått där, nått omedvetet som bubblat under ytan. kärlek börjar alltid med bråk, ett dumt ordspråk eller ren fakta? Jag har hamnat i kläm, en plats jag inte vill befinna mig på. jag måste gå vidare. det känns sjukt, det är så svart, jag ser igenting.

ligger i sängen och lyssnar på musik. känns som en väldigt bra sysselsättning såhär på en söndagseftermiddag. min helg blev lugn och skötsam som planerat. igår var jag med malin. vi snurrade i stan och härjade på som förr i tiden. vi träffade ingolingo också, de lika trevligt som alltid. sen ville lilla john hänga med oss ett tag och de gick såklart bra. vid 4tiden så fick man parkera bort bilen. ingo ville komma o dricka te hemma hos mig, men jag sa nej. jag var alldeles för trött och de är jag nu också. ska traska ner till mor och far runt 17. ska tycka i mig lite käk sen promenixa hem igen. det händer alltså inte allt för mycket i mitt liv idag. jag känner mig alldeles för utmattad. kan det vara utav att tänkande måntro?

jag vill åka till skellefteå på tisdag! jävlaskithelvetesmuppjävlajobb. varför ska de vara bokslutsvecka precis nu? hade så gärna velat.. ingenting går som jag vill, kan det vara pga den där gurkan jag råkade tatta? min karma är förstörd.

njuter du nu?

puss