nu är michele här! han har suttit på ett tåg i 14 timmar bara för att få komma hit till den bättre delen av vårat avlång land. har precis varit o träffat honom, de var väl lika trevligt som alltid. han var hårigare än hårigast, man kan nästan kalla honom för ett monster. men han ska fräsha till sig till imorgon, så då vågar man kanske visa sig ute med honom. hur som helst, vi satt iaf bara o pratade gojja och lyssnade på min superbraiga musik och efter två timmar var jag tvugnen att bege mig. Nu är jag hemma en snabbis, bara för att ladda telefonen. de är sjukt hur beroende man kan vara av en sådan liten teknisk grej.. känner mig direkt tom och hjälplös då batteriet börjar lysa rött. tragiskt.